Nettans Ventil

Mars är den där månaden som aldrig riktigt kan bestämma sig – och kanske är det just det som gör den så speciell. Den står mitt emellan det som varit och det som ska komma.  Ena dagen biter vinden i kinderna som om vintern vägrar släppa taget, nästa dag värmer solen så pass att man instinktivt knäpper upp jackan och tänker: nu händer det. Det är något med ljuset i mars. Det förändras nästan omärkligt, men plötsligt märker man att man inte längre går hem i kompakt mörker. Morgnarna känns klarare, kvällarna längre. Solen står högre och kastar ett ljus som avslöjar allt – dammet på fönsterbrädan, gruset på trottoarerna, men också knopparna som försiktigt sväller på trädens grenar. Det är som om världen långsamt börjar andas djupare igen. När snön smälter lämnar den efter sig en doft av jord och vatten. Den där råa, fuktiga lukten som signalerar att marken vaknar. Under ytan har livet legat i vila, väntat tålmodigt. Och nu, nästan i hemlighet, börjar det röra sig. Små gröna skott letar...

I går begav vi oss till Kalmar för en riktig familjedag. Första stoppet blev Stadsmissionen där vi faktiskt gjorde några fynd – men jösses vad folk det var! Det är verkligen inte kul att gå där när det är knökfullt. Man hinner knappt se vad som finns innan någon annan redan står och sliter i samma sak. Det blir mer trängsel än fyndglädje då. Efteråt började TyraMyra bli hungrig, så vi styrde kosan mot IKEA. Där hittade vi ett underrede till vår bänk i köket, en ram, tulpaner och en fin vas. Och så klart – köttbullar! TyraMyra älskar Ikeas köttbullar, men vi konstaterade att barnmenyn numera är alldeles för liten för henne. Nästa gång får hon ta en liten vuxenportion i stället så hon blir ordentligt mätt. Det märks att hon växer! Sista stoppet blev EKO, men där fyndade vi inte så mycket den här gången. När vi kom hem åkte vi vidare för att köpa en present – Tyra ska nämligen på kalas i dag!  Hennes klasskompis ska ha kalas på lokala pizzerian och ...