Klimakteriekossa

Klimakteriet är den period i livet då äggstockarnas produktion av hormoner – främst östrogen och progesteron – minskar. Mensen blir oregelbunden och upphör så småningom helt.

Man brukar dela in klimakteriet i tre faser:

Förklimakteriet (perimenopaus) – mensen börjar förändras, symtom kan uppstå

Menopaus – den sista mensen (fast den kan konstateras först efter 12 månader utan mens)

Efter klimakteriet (postmenopaus) – hormonnivåerna är stabilt låga

Viktigt att veta är att symtomen ofta börjar flera år innan mensen slutar.

Vanliga symtom

Klimakteriet ser olika ut för alla, men vanliga symtom är:

Värmevallningar och svettningar, särskilt nattetid

Sömnproblem

Humörsvängningar, oro eller nedstämdhet

Hjärndimma, minnes- och koncentrationssvårigheter

Minskad sexlust

Torra slemhinnor (underliv, ögon, mun)

Led- och muskelvärk

Trötthet.

Många blir lättade när de förstår att symtomen faktiskt hänger ihop med hormoner – och inte är “inbillning” eller ett personligt misslyckande.

Vad kan du göra själv?

Det finns mycket du själv kan påverka, även om du inte kan styra hormonerna helt.

Livsstil.

Sömn: regelbundna sovtider och ett svalt, mörkt sovrum

Rörelse: både kondition och styrketräning – bra för humör, sömn och skelett.

Stress: återhämtning är inte en lyx, det är ett behov.

Alkohol och koffein: kan förvärra både vallningar och sömnproblem.

Kost: ät protein vid varje måltid, se till att få i dig kalcium och D-vitamin, prioritera fibrer och hälsosamma fetter. Regelbundna måltider hjälper blodsocker och energi.

Underlivsbesvär

Torra slemhinnor är vanligt men ofta underbehandlat.

Receptfria, östrogenfria fuktgeler eller glidmedel kan hjälpa. Om det inte räcker finns lokal östrogenbehandling via vården – låg dos, lokal effekt.

Psykiskt mående

Var snäll mot dig själv – detta är en hormonell omställning

Prata med andra kvinnor i samma fas

Sök hjälp om oro eller nedstämdhet börjar ta över vardagen.

Vad händer på ett läkarbesök?

Ett klimakteriebesök handlar oftast mer om samtal än om prover.

Samtalet

Läkaren eller barnmorskan frågar bland annat om:

Mensens förändring

Vilka symtom du har och hur mycket de påverkar dig

Sömn, stress och humör

Ärftlighet (t.ex. bröstcancer, blodpropp, hjärt-kärlsjukdom)

Din livssituation i stort

Blodprover behövs sällan, eftersom klimakteriet oftast diagnosticeras utifrån symtom och ålder.

Möjlig behandling

Beroende på dina behov kan olika behandlingar bli aktuella:

Hormonbehandling (HRT/MHT) – mycket effektiv mot vallningar, sömnproblem och slemhinnebesvär

Lokal östrogenbehandling vid underlivsbesvär

Icke-hormonella alternativ om hormoner inte passar.

Uppföljning efter några månader för att utvärdera effekten

För många kvinnor överväger nyttan riskerna, men beslutet är alltid individuellt.

När bör du söka vård?

När symtomen påverkar din vardag

Vid oregelbundna eller kraftiga blödningar

Om du känner dig nedstämd eller ångestfylld

Om underlivsbesvär inte blir bättre med egenvård.

Avslutande ord

Klimakteriet är inte slutet på något – det är en övergång. Med kunskap, rätt stöd och ibland behandling kan den här perioden bli både hanterbar och stärkande.

Du är inte ensam. Och du ska inte behöva lida i tysthet