Snö, vardag och den där åttaåriga handen i min

Snön faller tungt utanför fönstret och vardagen känns som ett pussel där bitarna aldrig riktigt ligger still.

Vår åttaåring ska iväg. Det ska packas, kläs, påminnas, väntas. Jag suckar tyst, stressen kryper under huden. Men så händer det.

En fråga som kommer mitt i allt: “Tror du det snöar lika mycket överallt?” Åtta år och redan full av tankar.


Föräldraskap i det lilla

Föräldraskap är sällan de stora ögonblicken, det är de små. Att dra upp en dragkedja hela vägen. Att lyssna på en berättelse som börjar i skolan men slutar i rymden. Att stå i hallen med blöta skor och inse att det här, just nu, är livet. Jag vill ofta skynda. Vidare. Till nästa punkt. Men ett barn på åtta år lever inte så. Hon är här. I snön. I tanken. I stunden.

Värme i vinterkylan

När vi kommer in i skolan slår värmen emot oss. Röda kinder, kalla händer. Den där handen letar sig automatiskt in i min. Som om det inte finns någon tvekan om att det är där den hör hemma. Och jag tänker: "Hur många gånger till kommer den handen att söka min"?


Kärlek som inte märks – förrän man stannar

Kärlek i föräldraskap är att bära mer än man tror att man orkar. Att vara trygghet när världen känns stor. Att förstå att vardagspusslet, snöovädret och tröttheten en dag kommer vara minnen – men värmen stannar.

Så jag stannar lite längre. Andas in och låter snön falla.


Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

När sanningen inte längre får plats bakom stängda dörrar

Bild
Jag vill börja med att säga att det här är ett ärligt och kanske rått inlägg. Jag skriver inte för att få medlidande, utan för att dela min upplevelse. För att skapa förståelse för vad jag har gått igenom — och varför jag har valt att inte längre ha kontakt med vissa människor i mitt liv. Det här är min historia, mina känslor, mina sår och min styrka. En mamma som inte var där när det betydde som mest Jag växte upp med en mamma som var närvarande när det passade henne, men frånvarande när jag som mest behövde en trygg vuxen. Utåt visade hon en sida av sig själv, men bakom stängda dörrar fanns en helt annan verklighet. Den där genuina värmen, omtanken, närheten som många förknippar med sin mamma — den fick jag aldrig uppleva. Jag önskade så länge att få samma sorts trygghet, att ha en mamma som var den vuxna och som visade kärlek på ett naturligt sätt. Men den önskan förblev just bara det: en önskan. När barndomen krossades När jag var tolv år förändrades allt. Mitt liv gick...
Läs mer

Simskola & midsommar

Bild
I måndags (igår) började Tyra simskolan. I går var det dock kallt i luften så alla barn frös även om dom var i poolen dår vattnet var ganska varmt.  Hon gick förra året med men då var hon rädd för att doppa huvudet. Det kan jag intyga att hon inte är i år, hon doppar inte det helt men bättre än förra året Hon utmanar sig själv i poolen & det går så bra för henne. Jag är så stolt över henne, hon växer så mycket.  Hon vågar gå längre ut i vattnet & nu får vattnet vara vid hennes bröstkorg. Vår lilla skrutta.  Ev i morgon åker vi till Norrköping, åker vi inte då så åker vi på torsdag. Vi ska in till själva staden innan vi åker till Linnea & Fredrik, till deras nya hus.  Vi ska få husera i deras gäststuga som dom har på tomten, det är en ganska stor tomt & jättefint. Vi stannar tills på söndag, på fredag ska vi ju på bröllop men vi hinner ses ändå.  Ska faktiskt bli kul att åka upp & träffa alla nära & kära igen. ...
Läs mer

Hur reagerar en narcissist när de inte längre kan kontrollera dig?

Bild
Att bryta sig loss från en narcissists grepp är en befriande men ofta dramatisk process. För många kommer det som en chock hur starkt en narcissist reagerar när deras kontroll försvinner. Det beror inte på kärlek, omtanke eller genuint intresse – utan på att deras främsta maktverktyg plötsligt försvinner. I det här inlägget går jag igenom de vanligaste reaktionerna du kan förvänta dig och varför de uppstår. 1. Narcissistiskt raseri – när fasaden spricker När kontrollen glider dem ur händerna kan de reagera med ilska, frustration eller ren och skär aggression. Det narcissistiska raseri är inte logiskt – det är ett desperat försök att återfå makt genom rädsla eller skuld. Du märker det genom: höjda röster anklagelser överdrivna reaktioner hot om att du “förstör allt” Ilska är för dem ett maktmedel, inte en känslomässig reaktion. 2. Offerrollen – manipulationens mjuka sida Om ilska inte fungerar växlar de ofta strategi och spelar offret. De kan måla upp dig som den som svikit,...
Läs mer