Sandstugan i Kisa – vår plats för sommarro

Det finns platser som fastnar i hjärtat på ett alldeles särskilt sätt. För mig var det Sandstugan i Kisa just en sådan plats. 

Vår lilla stuga var omgiven av skog & fågelsång hade blivit mer än bara en tillflyktsort, den var vårt andningshål, vår samlingspunkt & vårt hem på sommaren.




Här vaknade jag till solens strålar genom trädkronorna, till doften av kaffe på verandan & till stillheten som bara landsbygden kan bjuda på. 








Dagarna fylls av bad, bärplockning, svampplockning & små utflykter, långa kvällar där samtalen aldrig tycks ta slut.




Farfars fina lampa i gäststugan 


Min farfar gjorde denna fina skylt


Jag vill också passa på att rikta ett varmt tack till alla som gjorde vår tid på Sandstugan minnesvärd, till grannar som alltid bjöd på ett leende & en hjälpande hand, familj & vänner som var på besök, delat sommarkvällar med oss, &  alla som på något sätt varit en del av Sandstugans sommar.





Sommaren i Sandstugan hade sin egen rytm – långsammare, mjukare & fylld av små stunder som blev stora minnen.

För mig så var Sandstugan mer än en plats, den är en del av min uppväxt, en del av vem jag är. Varje sommar bar med sig samma känsla av frihet, samma dofter, samma ljud & ändå skapades alltid nya minnen.

Jag minns hur jag sprang barfota över gräset, plockade bär tills händerna var blåa. Jag lärde mig att cykla utan stödhjul på grusgången vid huset, jag & mina kusiner tältade i trädgården under päron & äppleträden. 

Jag minns att min pappa & farfar lagade mysiga middagar i det mysiga köket. Ett kök som min farfar byggt platsbyggda bänkar & hyllor till, en plats med mycket värme & kärlek. 





Sandstugan i Kisa var platsen där jag lärde mig uppskatta naturen, stillheten & gemenskapen. Den var en fast punkt i barndomen, ett sommarhem där varje årstid satte sina spår & där varje sommar kändes som ett nytt kapitel.

När jag ser tillbaka är jag tacksam för allt stugan gett mig. Minnena sitter inte bara i väggarna, de lever vidare i mig. 

Kanske är det just som gjorde Sandstugan så speciell, att den inte bara var en plats, utan en känsla, en uppväxt & ett arv att bära vidare.


Sedan flera år tillbaka är det nya ägare, renoverat både inne & ute. Men minnet av mina somrar finns alltid kvar i mitt inre, dom bleknar aldrig. 

Jag kommer alltid sakna "mitt" hus som jag älskade på sommaren. Kommer aldrig finna en stuga som Sandstugan! Finns ingen stuga som kan mäta sig med vår fina älskade Sandstugan. 

Min älskade farfar byggde mycket på landet. Han byggde två olika gäststugor, ena med en snickarverkstad & ett gästrum/lägenhet. 
Han byggde om huset så det passade våra familjer, han var vår klippa! 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Simskola & midsommar

Nytt jobb

Ännu en myslördag