Bibliotekslugn och längtan efter jul
I dag tog jag och Tyra äntligen oss iväg till biblioteket. Det har stått på listan ett tag nu – jag har lovat flera gånger, men som det ofta blir har dagarna bara rullat på och annat har kommit i vägen. Men i morse kändes det som rätt dag. Ingen stress, inget måste. Bara vi två, och en liten stund bland böckerna.
Tyra älskar böcker nästan lika mycket som jag gör. Det är något speciellt med att se henne gå runt bland hyllorna, dra med fingrarna längs bokryggarna, läsa titlarna tyst för sig själv och ibland ropa till: “Mamma, den här!” Det finns en sådan stilla glädje i det där – att se någon upptäcka samma magi som man själv hittade när man var liten.
Vi slog oss ner i barnhörnan, jag med en bok jag egentligen inte hann läsa och Tyra med en hög som nästan välte. Hon bläddrade, skrattade, visade bilder, och ibland satt hon bara tyst en stund, helt försjunken i sin egen lilla värld. Det var en sån där stund som påminner en om att det enkla ofta är det bästa.
Igår hade Tyra frågat om vi inte kunde ta upp alla julsaker redan nu och börja pynta. Jag fick nästan dåligt samvete när jag sa att det nog var lite tidigt ännu – hon såg så förväntansfull ut. Men jag lovade att vi ska ta fram dem snart. Det är trots allt något särskilt med att öppna lådorna med glitter, ljus och små minnen från tidigare år.
Vi har i alla fall redan tjuvstartat lite med julfilmerna. De där klassiska, mysiga filmerna som egentligen handlar mer om kärlek än om själva julen. Tyra bryr sig inte om dom särskilt när det snöar i slutet och alla kramas. Själv sitter jag där lite varm i hjärtat, och tänker att det kanske inte gör något att de handlar om kärlek. Det är ju ändå det som gör julen till jul.
Så nu känns det som att vi sakta börjar glida in i den där tiden på året – när mörkret kommer tidigt, filtarna blir fler och vardagen får ett stillsamt skimmer av förväntan. Och någonstans mitt i allt det där sitter jag och Tyra, med en hög böcker och en kopp varm choklad, och tänker att det här nog är den allra bästa sortens förmiddag.
Kommentarer
Skicka en kommentar