När jag känner mig som en osexig, trött mamma och fru

Det finns en särskild sorts trötthet som inte bara sitter i kroppen.

Den sitter i blicken. I hållningen. I hur man ser på sig själv när man råkar möta sin spegelbild.

Den kommer smygande. Efter ännu en natt med avbruten sömn. Efter ännu en dag av logistik, ansvar, känslomässigt arbete och det där ständiga “mammaaa!”.

Och plötsligt står man där och tänker:

Vart tog jag vägen?

Det är inte bara fåfänga.

Det är inte ytlighet.

Det är något djupare.

Det är kombinationen av kroppströtthet och identitetströtthet.

När kroppen är slut

Att vara mamma och partner är ett heltidsjobb – ofta med övertid och noll återhämtning. Man blir funktion. Projektledare. Problemlösare. Trygghet. Logistikcentral.

Det är inte konstigt att energin som en gång kändes lekfull, sensuell och spontan känns långt borta.

Men ofta är det inte sexigheten som är borta.

Det är nervsystemet som är överbelastat.

Ibland handlar en första återställning inte om träning, dieter eller stora livsförändringar.

Det kan vara så enkelt som:

En dusch där man inte stressar.

Att smörja in sig långsamt, med närvaro.

Att sätta upp håret annorlunda än vanligt.

Att bryta autopiloten.

Inte för någon annans skull.

Utan för att påminna kroppen om att den fortfarande är din.

När identiteten bleknar: 

Den större sorgen är ofta inte att känna sig trött.

Det är att känna att man har blivit en roll.

Mamma. Fru. Ansvarig.

Men innan det – vem var du?

Vad gjorde du innan du bar allas behov?

Var det läppstift? Musik högt i köket? Långa promenader ensam? Att skriva? Att flirta? Att känna dig lite farlig, lite fri?

Det är sällan stora saker vi saknar.

Det är känslan av att vara subjekt – inte servicefunktion.

Du är inte borta:

När man känner sig som en “osexig, trött mamma och fru” är det lätt att tänka att man har tappat något permanent.

Men sanningen är oftast enklare.

Du har inte försvunnit.

Du är överbelastad.

Och under tröttheten finns fortfarande blicken. Närvaron. Styrkan. Den där energin som inte går att fejka.

Kanske börjar det inte med en stor förändring.

Kanske börjar det med tio minuter.

Med en liten handling som säger:

Jag är fortfarande här.

Och ibland är det precis där sexigheten börjar igen.