När halkan kom och solen visade vägen

Nu har halkan kommit på riktigt. Tur att jag har bra skor – skor med broddar – annars hade jag säkert halkat och slagit mig. Det knastrade under fötterna när jag gick i morse, och trots kylan var det en så vacker start på dagen. 

Solen bröt igenom molnen med ett varmt, nästan gyllene ljus. Det kändes som om en kär vän visade sig en stund, hon som tyvärr lämnat moder jord för att bli en vacker ängel. Det var som om hon log genom morgonsolen.

I dag tar jag det lugnt. Jag känner mig trött och har lite halsont, och jag hoppas verkligen att det inte utvecklas till något mer. Jag ska jobba på onsdag och vill så gärna vara frisk då – jag har inte riktigt tid att vara sjuk heller.

Häromdagen fick jag veta att jag kan söka till undersköterskeutbildningen till nästa år. Den ansökan postade jag i morse, och nu hoppas jag på det bästa. Jag känner mig verkligen redo för detta nu. Det känns som att det är min tur. Min tur att lyckas.