Sakta men säkert

Sakta men säkert så börjar vi tömma huset ordentligt. Vi kämpar på så mycket vi kan men just nu känns det oändligt! Fy tusan vad saker det är här hemma nu, får ju bara ta veckan till att både fixa här hemma i skåpen och städa huset! 

Nu gnäller jag: Fy fan (rent ut sagt) vad ont i kroppen jag kommer få! 

Vet inte hur tusan vi kommer hinna men vi måste hinna tills den 11:de, då ska vi lämna nycklarna. Vet inte om det kommer nya boende i huset, sånt som märks. 

Vi har tömt en hel del kartonger i dag ändå, det är mycket kvar men tror att vi kommer rensa och slänga väldigt mycket. Vi kan inte spara allt, mycket ska vi skänka till välgörenhet med, tex det vi hade på loppisen. 

Jag kan lova iallafall att jag kommer aldrig flyttar mer! 

Här kommer vi bo tillsammans tills vi blir gamla, jag och min älskade man. Denna lägenhet är precis lagom för oss, bara vi rensar på allt vi har.