Nu e det nog!

Att vara vänner betyder att man ömsesidigt tycker om och anförtror sig åt varandra. Nästan alla människor tycker att vänskap är viktigt.

Så år det ju såklart men när man försöker ge och ge i en vänskapsrelation och inte får tillbaka något så tröttnar man till slut. 

Jag är ingen tankeläsare som vet vad andra tänker och hur andra mår, man måste öppna upp sig för att kunna få stöttning och uppmuntran av vänner i såfall! 

En vänskapsrelation kan vara ensidig, att man är den enda som försöker, kan det räcka med att du är den enda som hör av sig, vilket till slut blir tröttsamt. 

Nu tar jag ett steg tillbaka och tänker inte lägga energi på någonting som känns hopplöst. Jag kan lägga min energi på familjen, hemmet, jobbet lr liknande saker. 

Jag vill inte ha några förklaringar om att det är si och så i livet så det är därför vänskapen är trasslig. Det är bara bullshit! Vill man ha en vänskapsrelation med någon så finns det alltid tid. 

Man hinner alltid höra av sig på något sätt! Ska inte sticka under stolen med att jag är inte bäst på det heller men jag försöker så gott jag kan. Jag jobbar på det dagligen att höra av mig till nära och kära oftare. 

Men som sagt man måste oxå få tillbaka något. 

Jag kommer alltid finns här, precis som jag är. Jag är alltid rak och ärlig mot mina vänner, vara mig själv. 

Om man både respektera och acceptera mig för den jag är så gör jag detsamma tillbaka. 

Alla är vi olika, har olika åsikter osv och det måste man acceptera och respektera! 

Jag har kommit till en punkt i livet där jag känner att jag orkar inte "jaga" människor. Vill man vara en del i mitt liv får man oxå anstränga sig, se sina egna brister är en styrka. Jag vet att jag inte är världens bästa men jag är medveten om det och jag jobbar med mina brister och försöker göra rätt för mig. 

Nu har jag kommit till en punkt i livet där jag säger: Nej! Då får jag höra både det ena och andra men vet du vad?! Det är inte mina problem utan det är andras problem. 

Är så jefla trött på att kämpa för något som inte går att lösa, som inte går att få tillbaka. Då stannar jag och andas sen säger jag "nu går jag vidare i livet tillsammans med min familj"