Andas ut

Det känns som jag äntligen kan andas ut lite. Hela veckan har jag gått runt med ett dilemma i huvudet, nästan som en klump i magen som aldrig riktigt vill släppa taget.

Ni vet när man vrider & vänder på samma tanke om & om igen, men inte kommer framåt? Så har det varit.

Men nu verkar det faktiskt lösa sig nästa vecka & det är som om hela kroppen reagerar på beskedet. 

Axlarna åker ner, andningen blir lugnare & det är nästan märkligt hur mycket energi man lägger på oro utan att ens märka det förrän man får klarhet.

Nästa vecka väntar distansläsning, på ett sätt känns det skönt – jag får vara hemma, styra lite mer över min egen tid & skapa rutiner som passar mig.

Samtidigt vet jag att det kräver disciplin, det är så lätt att fastna i allt annat som pockar på uppmärksamhet när man sitter hemma. 

Men kanske är det också en chans att hitta ett lugnare tempo, att göra studierna mer på mitt eget sätt.

Efter nästa vecka måste jag dock vara på plats i skolan för att studera, träffa både lärare & studiekamraterna. 

Just nu vill jag bara njuta av känslan av att inte behöva ha alla svar här & nu. Det räcker att veta att det ordnar sig nästa vecka.

Tills dess – andas, släppa taget lite & samla energi inför det som kommer.