Trötthet & järntabletter

Jag är så trött just nu att det känns som att någon lagt en filt över hela hjärnan. Inte den där mysiga sortens filt heller, utan mer som en tung, blöt filt som trycker ner allt.

Tröttheten är lurig. Den smyger sig på, gör mig seg i tanken, långsam i kroppen & ibland nästan lite ledsen. Allt känns mer ansträngande när energinivån är på noll.

Det är skönt att veta att tröttheten inte bara är “jag som är seg” utan att det faktiskt finns en orsak & en lösning.

Jag ser fram emot att känna hur energin sakta smyger tillbaka. Att orka göra mer än det absolut nödvändigaste. Att inte behöva planera in en tupplur efter att ha gått ut med soporna.

Så nu står burken med järntabletter på köksbänken & påminner mig varje morgon:  

Det här är början på vägen tillbaka.

Det tar ju lite tid innan kroppen hinner fylla på lagret men redan nu känns det som att jag har en liten gnista mer ork än förra veckan.

Just nu handlar allt om tålamod & att ge kroppen det den behöver. Resten kommer & när den här dimman väl lättar då ska jag verkligen njuta av att vara pigg igen.