Mossa i huvudet och julkänslan som smyger sig på

Det känns som om huvudet är täckt av mossa just nu. Tankarna går långsamt, energin finns där men bara i små portioner – inte alls så mycket som jag önskar. 

Värmevallningarna kommer tätare och det gör inte saken lättare. Som om det inte vore nog känns en förkylning på gång; det är tungt att andas och jag hoppas innerligt att inte resten av familjen blir smittade.

Nästa vecka åker min man bort i tre dagar. Det kommer bli lite kämpigt, men vi fixar det – Tyra, jag och djuren. Vi får hitta vårt lilla lugn här hemma och göra det bästa av dagarna.

Sakta men säkert börjar jag ändå komma i ordning i hemmet igen. När jag låter saker ta sin tid så går det faktiskt framåt, steg för steg. Luften ute är så frisk och skön just nu, nästan läkande. Och mitt i allt detta börjar julkänslan smyga sig på – doften av bak, musiken som värmer och myset som sprider sig i hemmet.

Det är något fint i kontrasten: att känna sig trött, lite sliten, men ändå bära på ett hopp och ett lugn som kommer med årstiden.