Trötta ben och mjuka kvällar

Det känns i hela kroppen i kväll. Två intensiva jobbdagar har satt sina spår, och benen är sådär härligt ömma – fast mest trötta, om jag ska vara ärlig. I morgon väntar en långdag och på fredag blir det en kort kväll, vilket känns som en liten tröst redan nu.

Jag måste verkligen ta tag i det här med skor. Det går ju inte att ryggen värker och fötterna känns som att de brinner upp efter varje pass. Det pulserar nästan ända upp i vaderna när jag kommer hem… det får bli mitt uppdrag till helgen – att hitta något bättre för kroppen. I morgon tar jag i alla fall med mitt ryggstöd, det får hjälpa till lite på traven.

Men i dag var ändå en bra dag. Vi hann med allt vi skulle på jobbet innan vi gick hem, och den känslan – att kunna lämna arbetsdagen bakom sig med gott samvete – den är guld värd.

Nu sitter jag och Tyra i soffan. Hon ligger tätt intill, varm och trygg som alltid, medan jag väntar på att mannen ska komma hem från sitt jobb. Det blir en lugn kväll, bara vi tre. Kanske en kopp te, lite prat om dagen, och sen krypa ner tidigt. Ibland är det just det där enkla som känns allra mest lyxigt.