Frost ute, värme inne – en dag i november

Nu börjar verkligen kylan krypa in på allvar. Termometern visade –5° i morse och hela världen var täckt av frost så långt ögat nådde. Den där krispiga, gnistrande stillheten som bara kommer när vintern tar sitt första riktiga grepp. 

Vackert på ett nästan magiskt sätt – men också precis kallt nog för att jag helst vill hålla mig inne idag. Förutom när vi måste gå ut med Cleo förstås. Hon älskar ju det här vädret, lyfter tassarna högt genom frosten och sniffar i luften som om varje iskristall berättar en egen historia.

Inne i värmen blir det nog en ganska lugn dag. Jag funderar på att baka något tillsammans med Tyra – kanske kladdkakemuffins om vi har alla ingredienser hemma. 

Det återstår att se annars får vi improvisera fram något annat gott. Det är ju inte själva bakverket som är grejen egentligen, utan tiden tillsammans och känslan av något varmt och nygräddat som får hela huset att dofta mys.

När mannen slutar jobbet ska jag dra med honom och Tyra ner i källaren. Nu känner jag att det är dags: resten av julsakerna ska upp! Allt utom granen, för i år ska vi faktiskt köpa en större. Har längtat efter att få bre ut julen lite mer, skapa ännu mer stämning och få det riktigt mysigt. Samtidigt ska vi gå igenom lite lådor och bära ner några saker som stått i vägen för länge. Perfekt tid nu när vi ändå ska ner och rota runt.

Så ja, det blir en dag av frostiga promenader, värme inomhus, eventuellt lite bakning och små förberedelser inför julen. Precis en sådan där stillsam vinterdag jag uppskattar – när livet liksom går lite långsammare och man kan stanna upp och bara vara.