Tänk att tiden går så fort. I går var det faktiskt tio år sedan jag och min man blev ett par. Ett helt decennium av skratt, prövningar, äventyr, vardag och allt däremellan. När jag ser tillbaka inser jag hur mycket vi har vuxit både som individer och tillsammans. Vi har delat glädje som fyllt hjärtat och sorg som gjort ont – men i varje situation har vi hållit varandra nära. Det är något väldigt fint med det. För varje dag som går känns det som att vår kärlek bara blir starkare och djupare, och det är en känsla som jag är så tacksam för. Första kortet jag såg på mannen som stal mitt hjärta. Julen närmar sig med stormsteg och jag har redan hunnit slå in en del julklappar. Några få återstår – och de ska snart inhandlas så allt är redo. Jag har en bra känsla inför årets julafton. Den behöver inte vara perfekt, det viktiga är att den blir äkta, varm och fylld av det som betyder mest: närvaro och kärlek. Snön däremot… den har som vanligt bestämt sig för att försvinna lagom till a...
