Man kan faktiskt bli utmattad av att gå hemma

Det finns en märklig föreställning om att livet hemma skulle vara “lugnare”. Att det är en paus från det riktiga jobbet. Att man borde vara tacksam, utvilad och ha energi över.

Men sanningen?

Man kan bli sjuk av att gå hemma. Man kan bli utbränd även i hemmet.

Vardagen består av en oändlig lista av måsten. Lämna barn. Städa. Tvätta. Laga mat. Hämta barn. Aktiviteter. Planering. Logistik. Konflikter. Känslor. Och mitt i allt ska man försöka vara en trygg, lugn och närvarande förälder.

Och så den där tiden som ingen riktigt pratar om – skrik och panik-tiden.

Gråten. Bråken. Trotsen. Förhandlingarna om allt från kläder till tandborstning. Hur länge orkar man stå stark i det varje dag, utan paus?

Många föräldrar går runt med konstant trötthet. En trötthet som inte försvinner av att vila en stund. Energin känns slut redan när dagen börjar. Kroppen reagerar: ringningar i öronen, andfåddhet, kallsvettning mitt i städningen. Som om kroppen försöker säga: nu räcker det.

Och ändå fortsätter man. För barnen behöver en. Vardagen måste rulla. Livet stannar inte.

Så frågan dyker upp:

Har vi för höga krav på oss själva – eller är det samhället som placerat kraven där från början?

Vi förväntas vara närvarande föräldrar, ha ordning hemma, laga bra mat, aktivera barnen, vara sociala, ta hand om oss själva och samtidigt orka vara glada. Allt detta utan den by av människor som förr hjälpte till att bära livet tillsammans.

Det är inte konstigt att kroppen säger ifrån. Det är inte svagt att känna sig slut.

Det är inte fel att inte orka hur mycket som helst. Kanske är det inte du som kräver för mycket av dig själv. Kanske är det livet som kräver för mycket av en människa.