Nettans Ventil

Jag har lyssnat på poddar ett bra tag nu och tänkte att det kanske är dags att dela med mig av några av mina absoluta favoriter. Om du, precis som jag, tycker om spänning, mysterier och berättelser som får en att fundera långt efter att avsnittet är slut, då kanske du hittar en ny favorit här. 🎙️ Kod röd – en svensk true crime- och dokumentärpodd som skildrar några av de mest brutala och uppmärksammade kriminalfallen som har skakat Norrköping med omnejd. 🎙️ Svenska fall – en populär true crime-podd som ger en djupgående och detaljerad inblick i uppmärksammade mordfall som har skakat Sverige. Den finns även som serie på Viaplay, vilket gör att man kan följa flera av fallen även i tv-format. 🎙️ Svenska brott – en podcast som varje vecka djupdyker i ett svenskt brottmål och går igenom händelseförlopp, utredning och domar på ett intressant sätt. Det bästa är att poddarna uppdateras kontinuerligt med nya fall, så det finns alltid något nytt att lyssna på. Jag har alltid varit svag för d...

När jag tänker tillbaka på den här sommaren är det svårt att beskriva den med bara ett ord. Den har varit varm, händelserik, känslosam och ibland riktigt tuff. Samtidigt har den också gett mig många stunder som jag kommer bära med mig länge. Vi har njutit av soliga dagar, svalkat oss med bad när värmen varit som mest intensiv och försökt ta tillvara på de små stunderna tillsammans. Ibland är det just de där enkla ögonblicken som betyder allra mest – ett dopp i sjön, barnens skratt, en kopp kaffe i lugn och ro eller en kväll när solen sakta går ner. Sommaren har också bjudit på små äventyr. Vi har upptäckt nya platser, gjort utflykter och skapat fina minnen tillsammans som familj. Det behöver inte alltid vara stora resor för att bli minnesvärt. Det viktigaste har varit tiden vi fått tillsammans. Tyra har fyllt sina dagar med lek, bus och skratt. Studsmattan har gått varm, bad har avlöst varandra och sommarlovet har fått vara precis det som ett sommarlov ska vara – fullt av glädje. Samti...

I dag blev jag sjukskriven i fyra veckor. Det känns både märkligt och lite tungt att ta in, men just nu finns det egentligen inget annat val än att vila axeln och försöka ta det så lugnt som möjligt. Jag var hos ortopeden, och hon valde att skicka en remiss för en ultraljudsundersökning. Misstanken är att en sena i axeln antingen är skadad eller till och med helt av. Det känns overkligt att ens skriva de orden. Om det visar sig att senan är helt av väntar troligtvis en operation för att försöka laga den. Om det inte är så allvarligt kan behandlingen istället bli kortisonsprutor i axeln. Pest eller kolera, känns det som. Ingen av lösningarna känns särskilt lockande, men samtidigt vill jag bara bli av med smärtan och få tillbaka en fungerande axel. Det som känns allra märkligast är att jag "bara" är 46 år och redan får höra att axeln är så pass utsliten. Att allt detta började efter att vår hund gjorde ett kraftigt ryck i kopplet känns nästan ofattbart. Ett ögonblick kan verkli...

Det händer en hel del hos oss just nu. Vi har sålt vår Mercedes och nu börjar jakten på en bra begagnad bil. Mannen har verkligen fastnat för en Hyundai i40, och i dag var vi och tittade på en som faktiskt blev en liten favorit. I morgon ska vi åka och titta på ännu en, så vi får se om det är den som får följa med hem. I morgon väntar också något som jag har sett fram emot länge – röntgen och besök hos ortopeden. Jag hoppas verkligen att jag äntligen ska få några svar och framför allt rätt hjälp. Smärtan i armen påverkar mig mer än jag vill erkänna. Jag kan knappt duscha eftersom jag inte får upp armen över huvudet utan att det gör så fruktansvärt ont. När jag ska tvätta håret får jag luta mig framåt, och att ta på sig kläder har blivit en kamp varje dag. Jag kommer också att vara tydlig med att jag inte kan arbeta som vanligt just nu. Med den här armen kan jag inte utföra mitt arbete på ett säkert sätt, varken för mig själv eller för de personer jag ska hjälpa. Därför kommer jag att b...

Ännu en vecka har passerat, och när jag blickar tillbaka inser jag hur mycket som faktiskt har hänt. Det har varit en vecka fylld av både skratt och eftertanke, glädje och frustration, värme – både bokstavligt och bildligt. Sommarvärmen har verkligen gjort sig påmind. Vissa dagar har det varit så varmt att det nästan inte gått att göra någonting alls. Vi har fått anpassa dagarna efter temperaturen, sökt oss till skuggan och försökt hitta sätt att svalka oss. Bad har blivit en riktig räddning, och de där första sekunderna när man kliver ner i det kalla vattnet är alltid en liten chock. Men när kroppen väl vant sig är det svårt att tänka sig något skönare. Det är sådana stunder man vill spara i minnet. Vi har också försökt hitta på små, enkla saker tillsammans. Man behöver inte alltid åka långt eller spendera en massa pengar för att skapa fina minnen. Ibland räcker det med en utflykt, ett dopp, ett skratt eller en lugn stund tillsammans. Det är ofta de enkla ögonblicken som betyder allra...

Det finns nog inget som slår ett svalkande dopp när sommaren visar sig från sin allra varmaste sida. Visst var det iskallt när vi klev ner i vattnet, så där så att hela kroppen protesterade de första sekunderna. Men efter en liten stund hade kroppen vant sig, och då var det bara helt fantastiskt. Det svala vattnet blev rena räddningen i värmen och man ville nästan aldrig gå upp igen. I eftermiddag planerar vi att åka tillbaka till Djupgöl. När temperaturen stiger så här mycket känns det nästan som ett måste att få svalka sig en stund. Vi funderar även på att låta vår lilla Cleo följa med, men vi får se hur vi gör. Är det alldeles för varmt vill vi inte utsätta henne för det, så hennes bästa får avgöra om hon får följa med eller stanna hemma där det är svalare. Vi pratade också om att ta med familjen dit nästa vecka. Det hade varit så mysigt att packa med lite korv, tända grillen och bara njuta av en lugn sommardag tillsammans. Barnen kan bada, vi vuxna kan koppla av och bara ta vara på...