Nettans Ventil

Inlägg

Dagens

februari 04, 2026

“Du behöver inte se hela trappan – ta bara första steget.” — Martin Luther King Jr. Citatet handlar om att inte fastna i osäkerhet kring allt som kan hända sen. Framsteg börjar ofta med ett enda beslut eller handling, även när resten känns oklart. Första steget räcker för att komma igång.

Läs mer

Dagens

februari 03, 2026

“Allt måste inte vara perfekt för att vara värdefullt.” Det påminner om att framsteg, relationer och dagar får vara lite skeva och ändå räknas. Värde sitter inte i perfektion, utan i att något är äkta och pågår.

Läs mer

När öronen strejkar, studierna kallar och livet kräver positiv energi

februari 02, 2026

Jag misstänker starkt att jag får boka en ny tid till vårdcentralen på grund av mina öron. Det känns som klassiska vaxproppar – den ena har släppt lite, men på höger öra hör jag knappt någonting alls. Revaxör verkar inte riktigt vilja göra sitt jobb, men jag ska testa en gång till. Funkar det inte då, ja, då är det väl dags att söka vård helt enkelt. Det blir rätt komiskt ibland. Det låter som att jag skriker när jag pratar, men sanningen är att jag inte hör ordentligt själv. Så jag får snällt be min omgivning ha lite tålamod just nu. De får helt enkelt ställa sig på min vänstra sida och prata med mig. Man får anpassa sig! Skämt åsido – det är faktiskt ganska jobbigt att inte höra. Samtidigt känner jag att så länge det inte påverkar balansen så är det ändå hanterbart. Men ja, jag testar en gång till och håller tummarna. Den här veckan blir det en hel del studier hemifrån. I morgon ska jag sätta mig vid datorn och börja med omvårdnad, fortsätta med psykologi och avsluta med svenska...

Läs mer

Dagens

februari 02, 2026

“Tålamod är inte att vänta, utan att behålla en god attityd medan man väntar.” Det handlar inte bara om hur länge du väntar, utan hur du väntar. Med rätt inställning kan även pauser, omvägar och stillestånd bli en del av utvecklingen istället för ett hinder.

Läs mer

Dagens

februari 01, 2026

“Små steg räknas också — det är så man faktiskt kommer framåt.” Det här citatet påminner om att utveckling inte alltid känns dramatisk eller snabb. Även när det känns som att inget händer, så bygger de där små stegen något större i bakgrunden. Framsteg är ofta tystare än vi tror.

Läs mer

Sköna söndag i lugnt tempo

februari 01, 2026

I dag har vi faktiskt mest tagit det lugnt eller ja, lugnt och lugnt – vi har i alla fall inte gett oss iväg på några äventyr. Det räknas väl ändå? Vi har handlat, svängt förbi mannens jobb och inte gjort så mycket mer än så. En ganska lagom söndag helt enkelt. Hemma har det ändå hänt lite grejer. Två av våra fina hyllor har kommit upp i vardagsrummet! Fler ska upp, men skruvarna tog tyvärr slut, så det får vänta lite. Men oj så bra det blev redan nu – rummet känns både större och luftigare. Jag är så nöjd. Utanför fönstret fortsätter snön att falla, mer och mer. Jag längtar verkligen efter sol och vår nu, men samtidigt, snart är det sportlov, och då kanske barnen vill ha snö att leka i. Så okej då – snön får stanna tills dess. Men efter sportlovet tycker jag faktiskt att den kan försvinna. Kroppen däremot lever sitt eget liv just nu. Järntabletterna spelar mig ett spratt och yrseln kommer och går. Eller är det blodsockret som spökar? Jag ska i alla fall be läkaren titta på det nä...

Läs mer

En gnistrande lördag i solsken och loppislycka

januari 31, 2026

Vilken otroligt vacker dag det har varit – solsken och klarblå himmel som nästan lurar en att tro att våren är nära. Det är så skönt ute, även om kylan gör sig påmind när vinden drar förbi och nyper i kinderna. I dag gick turen till Tingsryd. Vi besökte en ny loppis som verkligen var mysig, full av saker och dessutom massor av kunder – helt klart en populär plats. Jag hittade ett nytt vinglas, nästan identiskt med det som gick sönder vid jul, vilket kändes som ett litet men väldigt trevligt fynd. Tyra hittade i sin tur en söt katt som hon köpte för egna pengar hon fått av farmor. Stoltheten i hennes ögon var värd allt. Efter loppisen åkte vi vidare till Börjes. Där blev det både fika och lite handling innan vi styrde bilen hemåt igen. En sån där dag som bara flyter på i lagom tempo och känns precis rätt – en helt perfekt lördag för oss. Solen skiner fortfarande ute, trots att luften är kylig. Varje gång man går ut med Cleo försöker man stanna upp och njuta av solstrålarna som ändå värm...

Läs mer

Snö, vardag och den där åttaåriga handen i min

januari 30, 2026

Snön faller tungt utanför fönstret och vardagen känns som ett pussel där bitarna aldrig riktigt ligger still. Vår åttaåring ska iväg. Det ska packas, kläs, påminnas, väntas. Jag suckar tyst, stressen kryper under huden. Men så händer det. En fråga som kommer mitt i allt: “Tror du det snöar lika mycket överallt?” Åtta år och redan full av tankar. Föräldraskap i det lilla Föräldraskap är sällan de stora ögonblicken, det är de små. Att dra upp en dragkedja hela vägen. Att lyssna på en berättelse som börjar i skolan men slutar i rymden. Att stå i hallen med blöta skor och inse att det här, just nu, är livet. Jag vill ofta skynda. Vidare. Till nästa punkt. Men ett barn på åtta år lever inte så. Hon är här. I snön. I tanken. I stunden. Värme i vinterkylan När vi kommer in i skolan slår värmen emot oss. Röda kinder, kalla händer. Den där handen letar sig automatiskt in i min. Som om det inte finns någon tvekan om att det är där den hör hemma. Och jag tänker: "Hur många gånger till komm...

Läs mer

Föräldraskap med skolbarn – en kärleksfull cirkus utan pausknapp

januari 28, 2026

Föräldraskapet förändras den dag barnet börjar skolan. Plötsligt handlar livet inte längre bara om sömnbrist och välling, utan om scheman, veckobrev och känslan av att ständigt ligga ett steg efter. Morgnarna är ett kapitel för sig. Väskor ska packas, kläder ska godkännas och någon kommer alltid på – exakt när skorna är på – att det är idrott, utflykt eller temadag. Allt sker i ett tempo som hade gjort vilken logistikchef som helst imponerad, men utan manual eller introduktion. Skoldagen sammanfattas ofta med ett lakoniskt “bra”. Inga detaljer. Inga ledtrådar. Ändå vet man, någonstans mellan raderna, att mycket har hänt. För bakom det korta svaret ryms nya kunskaper, vänskaper, konflikter och små segrar som barnen ännu inte har orden för. Läxorna blir snabbt en familjeangelägenhet. Barnet kämpar, föräldern försöker förklara, och båda inser att tålamod är en färskvara. Det är inte alltid resultatet som räknas, utan stunden då man sitter tillsammans och försöker förstå – varandra lika my...

Läs mer