Nettans Ventil

Inlägg

När kylan kryper in och värken tar mer plats – men inte bestämmer över mig

oktober 20, 2026

Det finns en sida av mig som inte alltid syns. En sida som inte alltid går att förklara med ord, och som kanske är svår för andra att förstå om man inte själv har upplevt det. Min värk. Min kropp. Kylan som kryper in och får allt att kännas lite tyngre. Jag har haft värk länge, på olika ställen i kroppen. Händer, fingrar, höfter, nacke och rygg. Ibland är det en molande värk som bara ligger där i bakgrunden, och ibland tar den betydligt större plats. När kylan kommer känns det som att kroppen reagerar ännu mer. Jag blir frusen, stel och öm, och det som kanske var hanterbart ena dagen kan kännas betydligt jobbigare nästa. Och det är inte alltid lätt att förklara för någon annan. För hur förklarar man en värk som inte alltid syns utanpå, men som känns desto mer inuti? Hur förklarar man att man kan vara trött fast man har vilat? Att man kan bli tystare, mer lättirriterad eller behöva dra sig undan lite när kroppen inte riktigt samarbetar? Det handlar inte om att jag vill vara sur. Inte om...

Läs mer

Högkänslig – när man känner lite mer än man kanske visar

oktober 18, 2026

Ibland har jag funderat på varför jag känner så mycket. Varför vissa saker stannar kvar i huvudet långt efter att andra verkar ha gått vidare. Varför jag kan tänka på något som sagts, vrida och vända på det och fundera över vad personen egentligen menade. Varför jag ibland känner av stämningar i ett rum utan att någon ens behöver säga ett ord. Är det bara jag som fungerar så, eller finns det fler där ute som känner igen sig? Jag har börjat fundera mer på det här med högkänslighet. Att vara en person som kanske tar in lite mer, känner lite djupare och ibland behöver längre tid för att sortera allt som händer både runt omkring och inuti. Och vet ni vad? Det är inte alltid så enkelt. Att känna mycket är både en gåva och en utmaning. Jag kan vara glad, skratta, skoja och bjuda på mig själv, men samtidigt bära på tankar som ingen annan ser. Jag kan verka hur vanlig och vardaglig som helst på utsidan, medan det pågår ett helt möte med styrelsen i huvudet. Tankar om livet, familjen, fram...

Läs mer

Jag finns här, även när jag inte hör av mig

oktober 12, 2026

Jag är inte bäst på att höra av mig till nära och kära, det tänker jag inte sticka under stolen med. Men jag är inte heller helt tyst eller känslokall. Jag hör av mig när jag kan, på det sätt jag orkar och hinner med. Ibland blir det ett sms, ibland ett telefonsamtal och ibland på något annat sätt. Men jag finns här, även om det kanske inte alltid märks så mycket. Livet kommer liksom emellan ibland. Dagarna springer förbi i en rasande fart och plötsligt har det gått längre tid än man tänkt sig sedan man hörde av sig till någon. Inte för att man inte bryr sig, inte för att man har glömt bort någon, utan för att vardagen helt enkelt tar sin plats. Just nu har jag väldigt mycket omkring mig. Jag ska få ihop studierna, ta hand om hemmet, finnas där för TyraMyra och samtidigt försöka få vardagen att fungera. Vi hjälps åt som familj, och det är jag tacksam för, men det betyder inte att allt automatiskt blir enkelt. Att läsa en hel gymnasiekurs på så kort tid som jag gör är tufft. Det är myck...

Läs mer

Tack sommaren – nu välkomnar vi hösten

oktober 11, 2026

Kära sommaren, tack för den här gången! Du bjöd på både glädje, förändringar, nya minnen och en hel del att stå i. Det har varit en sommar med flytt, ett nytt hem att landa i och försöka göra till vårt eget. Kartonger, rensning, saker som ska hitta sina platser och ett hem som ibland ser ut som om en mindre tornado dragit fram. Men vet ni vad? Vi bor här, och det är faktiskt huvudsaken! Sommaren har också handlat om familjen, de små stunderna tillsammans och allt det där som kanske inte alltid blir som man tänkt sig. Livet har en tendens att kasta in lite oväntade saker när man minst anar det, och den här sommaren har verkligen inte varit något undantag. Vi har försökt hitta vår plats i allt det nya, landa i vardagen och skapa ett hem där vi trivs. Ett hem som inte behöver vara perfekt, där allt inte måste vara färdigt och där livet får synas i både högarna, skratten och de där små ögonblicken som betyder så mycket. Och nu står hösten här och knackar på dörren. Välkomm...

Läs mer

Vårt hem, vår stil – och lite lagom kaos

oktober 10, 2026

Vi har ingen direkt bestämd stil här hemma. Vi kör helt enkelt på det vi tycker om, det som passar in och det som känns rätt för oss. Det behöver inte vara perfekt, trendigt eller se ut som i någon inredningstidning. Det ska vara vårt hem, vår vardag och vår egen stil. Visst kan det vara kaos här hemma ibland, men hallå… vi bor ju faktiskt här! Det är ett hem där livet pågår, där saker hamnar lite överallt och där det inte alltid ser städat och undanplockat ut. Så är det ibland, och det får faktiskt vara okej. Men om vi ska vara helt ärliga så vet vi båda att en rejäl rensning skulle behövas. Det finns saker som vi behöver gå igenom, sådant som kan slängas och annat som kanske kan säljas vidare. Varför samla på sig saker som bara står och tar plats när någon annan kanske kan få glädje av dem? Vi har dessutom ett bra förråd i källaren som vi ska försöka få ordning på. Tanken är att organisera det ordentligt, så att vi får koll på vad vi faktiskt har där nere. För visst är det typiskt at...

Läs mer

Min blogg är min bok – mitt liv, mina tankar och min sanning

oktober 09, 2026

När jag startade min blogg för många år sedan var det för att få utlopp för mina tankar och känslor. Jag behövde någonstans att skriva av mig, få ut allt som snurrade i huvudet och sätta ord på sådant som ibland kunde vara svårt att prata om. På den tiden kunde jag skriva långa texter, nästan som dikter eller noveller, där jag beskrev mina känslor, tankar och funderingar. Orden blev mitt sätt att bearbeta livet, förstå mig själv och få lite ordning i allt som pågick inom mig. Sedan dess har bloggen förändrats många gånger. Den har handlat om allt och ingenting, om vardagen, livet, glädjen och de där stunderna som inte alltid är så enkla. Jag har skrivit om mitt liv, men länge har jag ändå hållit en del av mig själv bakom en stängd dörr. På senare tid har det förändrats. Jag har börjat öppna mig mer och vågar dela med mig av sådant som jag tidigare kanske hade valt att hålla för mig själv. Jag skriver mer om min barndom, mina erfarenheter, mina tankar och om livet i stort. Om sådant som...

Läs mer

Sjukstugan – nu vill vi tillbaka till vardagen

oktober 08, 2026

Jag måste erkänna att jag är så trött på allt som har med sjukstugan att göra just nu. Nu vill både jag och TyraMyra återgå till vardagen igen. Vi vill tillbaka till skolan, träffa kompisar, vara delaktiga och få tillbaka våra vanliga rutiner. Det känns som att vi har varit inne i den här sjukbubblan alldeles för länge nu. Även om vi båda har varit krassliga till och från så har det såklart funnits mysiga stunder också. Vi har tittat på film, ätit gott, lekt lite och bara varit tillsammans. Men vi har knappt varit utanför dörren på flera dagar, förutom när vi gått ut med Cleo. Och jag försöker verkligen passa på att andas in lite frisk luft när Cleo behöver gå ut. Det gör faktiskt gott. TyraMyra behöver också komma ut och få lite luft, men just idag får det vänta. Det är disigt, grått och regnigt ute – inte direkt något väder som lockar till en längre promenad. Mitt lilla mål är att TyraMyra ska försöka gå till skolan imorgon. Men vi får helt enkelt se hur det blir. Febern har ju ...

Läs mer

Hösten – och alla dessa jäkla basilusker

oktober 06, 2026

Hösten är här. Med alla sina vackra färger, kyliga morgnar, mysiga kvällar och alla dessa förbaskade basilusker som verkar följa med på köpet. Dem hade jag faktiskt helst sluppit. Men tyvärr fungerar det ju inte riktigt så. Basiluskerna frågar inte om lov. De bara dyker upp och hälsar på när man minst av allt önskar det. Jag hade nästan hoppats att hösten skulle ta med sig lite mer förståelse också. Förståelsen för att alla faktiskt inte drabbas lika hårt av förkylningar, magsjukor och andra baciller. Vissa klarar sig ganska lindrigt medan andra blir helt utslagna – och ibland är det barnen som åker på det ena efter det andra. Just nu missar jag lektioner i skolan eftersom jag behöver vara hemma med min dotter. Men jag kan göra uppgifterna hemifrån och därför känner jag mig ändå ganska lugn. Jag tar ansvar för mina studier och ser till att uppgifterna blir gjorda. Proven får jag helt enkelt göra när jag är på plats igen. Jag förstår samtidigt att skolan kanske inte känner sig rikt...

Läs mer

Sjukstugan fortsätter – när kroppen behöver vila

oktober 05, 2026

Jaha, sjukstugan fortsätter här hemma. TyraMyra blev ju sjuk i måndags, så då fick vi stanna hemma i 48 timmar. När hon väl hade varit symtomfri kunde hon gå tillbaka till skolan på onsdagen. Man tänker ju att nu vänder det och att vardagen sakta kan återgå till det normala igen.Men så blev det inte riktigt I lördags kom febern tillbaka. Så hela helgen har gått i sjukstugans tecken – feber, magont och en liten mage som inte riktigt vill vara med. Hon har tack och lov inte kräkts igen, men magen är fortfarande lite lös. I går hade hon 38,4 i feber, så det blir att vara hemma även idag. Det är inte mycket annat att göra än att lyssna på den lilla kroppen och låta henne vila. Det blir mycket soffhäng, vila, vätska och såklart något lätt att äta när hon känner att hon orkar. Själv får jag försöka få ihop studierna hemifrån. Det jag missar får jag helt enkelt ta igen när TyraMyra är frisk igen. Som tur är kan jag komma åt mycket av skolarbetet hemifrån, så jag behöver åtminstone inte k...

Läs mer