Nu kommer det vita täcket – som vi både längtat efter och fasat för
Det är något visst med den allra första snön. Den där stunden när det vita, tysta täcket äntligen lägger sig över allt som varit grått, blött och trött. Det är som att världen stannar upp och andas ut – och vi med den. Men sanningen är att samtidigt som många jublar över snöflingorna som dansar från himlen, så är det inte lika lätt för alla av oss att ta emot vintern med öppna armar. Jag älskar snön. Ljuset den ger, lugnet, känslan av nystart. Men kylan, den är inte min vän. Min värk gör sig alltid extra påmind just den här årstiden, som om kroppen vill protestera mot varje minusgrad. Och som om det inte vore nog så halkade jag imorse, precis efter att jag lämnat Tyra på skolan. På vår egen gård dessutom! Typiskt . Jag slog i huvudet och hann få den där korta, skrämmande känslan av “hur illa blev det nu?” Som tur var kändes det inte lika farligt som jag först trodde. Jag är öm och har lite huvudvärk, men jag ringde 1177 och fick lugnande besked. Så länge jag inte kräks eller börja...
